Stressreaktioner i kroppen aktiveras när vi utsätts för hot, men stressreaktionen sätts även igång vid psykiska ansträngningar, till exempel när du blir arg på någon eller känner att du har för mycket att göra.
Det finns många saker som kan upplevas som stressande. Till exempel känner många en stark press när de har för mycket att göra på arbetet eller i skolan. Även i privatlivet kan vi uppleva sociala krav som känns svåra att leva upp till. Mest stressande är krävande situationer som man själv har liten kontroll över, och som du känner dig ensam om att hantera.
Man kan också bli stressad av att inte ha tillräckligt många och meningsfulla uppgifter eller utmaningar i sitt liv t.ex. under en längre tids arbetslöshet eller då är jämvikten mellan aktivitet och vila rubbad.
Höga krav från andra kan stressa, men ibland kan det vara egna krav som stressar mest.
Normalt har vi bara ett stresspåslag under en kort tid, t.ex. vid ett akut hot för att sedan följas av återhämtning och vila, men om vi utsätts för stress under lång tid får kroppens organ inte möjlighet att återhämta sig från stressresponsen.
Kropssliga reaktioner till följd av stress är:
- Binjurebarken stimuleras, vilket leder till produktion av hormonet kortisol. Detta hormon gör att fett och glukos frigörs från fettvävnaden i blodomloppet.
- Inlagring av glukos hämmas genom att insulinets funktion hämmas för att fett och glukos i blodet ska vara tillgängligt som en energikälla i vävnaden som behöver den.
- Basal aktivering i det sympatiska nervsystemet ökar, särskilt hos personer som har diabetes, och bidrar till att orsaka fetma hos människor som är stressade.
- Du får mer lust att äta det som kallas ”comfort foods” d.v.s. mat som innehåller lättillgängligt fett och socker. Dessa livsmedel fungerar som opiater för din hjärna och har en tendens att motverka ångest och stress.
- Stress meför ofta att vi ökar konsumtion av snabbmat och annan skräpmat.
Vid långvarig stress med aktivering av kortisonfrisättningen finns det även belägg för att även fettfördelningen på kroppen kan påverkas med ökad tendens till att utveckla farliga bukfetma.